För samma hastighet och samma sträckning blir höghastighetsbana billigare. Bo-Lennart Nelldal, KTH, skriver i Höghastighetståg, affärsmässighet och samhällsnytta, att en höghastighetsbana för 250 kilometer i timmen och högst 35 promilles lutning kostar 85 miljoner kilometern, medan en konventionell bana för samma hastighet kostar 10 miljoner kronor mer. Den kräver högst 10 promilles lutning för att klara godstågen och behöver därför 20 procent tunnlar. För andra hastigheter gäller samma förhållande.
Frankrike och Spanien visar att det är billigare att åka höghastighetståg än X2000 i Sverige. De är inget som bara ett fåtal affärsresenärer kan utnyttja. Snabba regionaltåg på höghastighetsbanorna kan utvidga regionerna, skapa större arbetsmarknad och ge möjlighet att flytta från storstäder till trevligare småstäder.
X2000 har en genomsnittsfart på 145 km/tim. Om man istället har ett tåg för dubbla farten kan bana och materiel utnyttjas dubbelt så mycket, bortsett från ökade säkerhetsavstånd med högre fart, men det blir inte så mycket. Snabbare tåg ger alltså billigare resor. Till det kommer den större säkerheten och punktligheten av att skilja mellan person- och godstrafik.
Enligt Trafikverkets transportanalytiker kan man med jämnare hastighet mellan tågen på stambanan mellan Skövde man få plats med 15-20 tåg per timme mot dagens åtta. Kapaciteteten blir alltså fördubblad.
Den stora vinsten med höghastighetsbanor blir därför att man kan fördubbla mängden godstrafik på stambanorna utan att minska mängden lokaltåg. Och de kraftigt minskade utsläpp som blir av överflyttning av lastbilstrafik till tåg försöker höghastighetsmotståndarna inte låtsas om.
Det är viktigt när klimatet havererar och oljan sinar. Om två år kommer sannolikt inte den producerade oljemängden kunna räcka till för efterfrågan, och om fem år kan det fattas tio miljoner fat om dagen. Det säger en rapport från amerikanska försvaret: JOE 2010, Joint Operation Environment. Samma år, 2015, kommer troligen inte Danmark och Norge att kunna exportera olja till oss, och de står för två tredjedelar av vår olja. Uppsala universitet har i ett decennium varnat för oljebristen, men ingen har lyssnat.
För att kunna klara transporterna när oljan blir vråldyr måste vi bygga järnväg. Alla pengar på stora vägsatsningar kommer att vara bortslängda. Regeringen beslut om Förbifart Stockholm är huvudlöst.
Hans Sternlycke




