Svåraste grenen i flygets akrobatskola

Lågpris på långdistans. Det är den svåraste grenen i flygets akrobatskola. Nästan alla trillar av linan. Tower Air, Laker Skytrain, Oasis Hong Kong. Nej, det här är inte lätt. Inte ens Ryanair törs. Lågpris på långdistans har en helt annan svårighetsgrad än lågpris regionalt.

Air AsiaX klarar det någorlunda, tack vare en regional uppsamlingsbas från Air Asia och genom att vara i en marknad som fortsatt växer. De har sagt att Köpenhamn eller Stockholm finns på listan. Köpenhamn lär vara favorit. Men det största tomrummet finns onekligen på Arlanda.

Norska Feel Air lär ha en kapitalbas på 120 miljoner för sin planerade satsning på New York från Oslo respektive New York och Bangkok från Arlanda fem respektive två gånger i veckan. Men med priser på 1500 SEK tur och retur Oslo-New York och 2900 på Bangkok, lär även ett stort kapital snart vara ett litet. Om de inte får en bulk charterstolar eller blir produktionsbolag åt Norwegian eller SAS (!) låter detta orealistiskt. Och varför skulle charterarrangörerna missgynna sina egna produktionsflygbolag?

Bägge marknaderna är säsongsbetonade och med utpräglat low yield. Norwegian vill också satsa på ett 15-tal rutter till USA, Asien och Sydamerika. Här finns i grund ett mer välkänt varumärke och ett anslutningsnät, vilket dock inte gör satsningen riskfri. Långdistans kräver anslutningsnät och affärsklass. Budgetvariant av affärsklass kan bli en väg uppåt för
yielden.

blog comments powered by Disqus