Kryssningsromantik säljer
(Artikel ur tidningen i sammandrag)
Enligt European Cruise Council kryssade fem miljoner europeer under krisåret 2009. Det var tolv procent fler än året dessförinnan. I Skandinavien ökade antalet kryssningsresenärer med 41 procent. Det gör den marknaden till en av de mest strategiska, just genom att vara den snabbast ökande.
Dessutom finns betydligt mer att ta av, om man kikar på statistiken. Av tusen britter har 24 kryssat.
Av tusen skandinaver har bara sju kryssat. Det gör att även Costa Cruises, med 14 fartyg, nu satt in en svensk försäljningschef, Nicklas Svensson. Tidigare är det främst RCCL och MSC som haft egna satsningar i landet.
Medelhavet året runt
Italienska MSC kan särskilt glädja sig åt att av fem miljoner kryssande européer kryssar hela tre miljoner i Medelhavet. Det innebär att Medelhavet står för 58 procent av marknaden, och inte bara på sommaren, utan året om. Bara i sommar och i höst sjösätts nio nya kryssningsfartyg, av dem är två flodkryssare och en är segelfartyget Sea Cloud Hussar. Störst blir Allure of the Seas, systerfartyg till Oasis of the Seas, för 5 400 passagerare.
Kryssningsbranschen är inte bara resenärernas nya gunstling. Den kräver en del manuell försäljning och rådgivning av resesäljarna genom sin komplexitet – alla fartyg är ju olika och varumärkena många. Samtidigt är provisionerna en lockelse, de är ännu höga och nätförsäljningen har ännu inte slagit igenom i Europa.
De stora oceangående fartygens era tog visserligen hastigt och snöpligt slut 1960, när jetplanen halverade flygtiden över Atlanten. Några blev kvar som kryssningsfartyg och redan 1970 beställde nybildade RCCL sina första tre specialbyggda kryssningsfartyg. Men att säga att innovationerna flödat fritt fram till nu är egentligen fel. Tvärtom bygger dagens lyxfartyg på en äldre tradition obruten från 1900 till 1940. Av 1950 och 1960-talets design och enklare linjer finns inte längre ett spår.
I dag inrymmer Carnival en lång rad av branschens mest kända varumärken; alla fullständigt självständiga till sin stil och försäljning. En kritisk granskning skulle till och med kunna antyda att Carnivals anonymt dominerande ställning är ett hot mot den fria konkurrensen. Bakom klassiska P&O Cruises i, Princess Cruises, Cunard, Costa Cruises, AIDA, Ibero Cruises, lyxmärket Seabourn och Holland America Line, döljer sig nämligen Carnival Group.
RCCL behöver fem olika pressreleaser för att leverera nyheter om sina nya superskepp. Allt nytt världen aldrig skådat, behöver det, menar man och försöker hålla PR grytan kokande. Tacksamt och storögt sväljer och gapar journalisterna. Men i själva verket är väldigt lite något nytt under solen. Det mänskliga minnet är kort.
Nya marknader
Många marknader är näst intill oexploaterade ännu. En rad destinationer bara väntar på att upptäckas, inte minst flodkryssningar. Amerikanska rederier håller alltfler fartyg i Medelhavet allt längre. Östra Medelhavet och Nordafrika är som bäst vintertid. Asiens öriken bara väntar. Nordostpassagen kommer. Hurtigruten kommer med miljökryssningar kring Svalbard.
Italienska MSC har exploaterat Sydamerika med stor framgång. Nu drar de till Nordamerika, från Quebec via Nova Scotia, New York ända till Florida. RCCL ser framgången växa i Östersjön, med St Petersburg som juvelen.
Alternativ användning
Men fartygen blir också alltmer användbara som hotell vid tillfälliga evenemang och vid naturkatastrofer som orkanen Katrina i New Orleans. RCCL :s dotter Celebrity Cruises avbröt en tänkt premiärkryssning för att evakuera strandsatta britter undan askmolnet. Ett PR-jippo som stämmer till eftertanke.
Sedan har vi fartygstyperna. Stora fartyg för ”masspremium” och mindre för lyx och specialteman.
Italienska Leonardo da Vinci var 1960 planerad för atomdrift, men det blev inte så. Nu kommer det ena nya segelfartyget efter det andra. En kopia av Titanic har planerats, i Japan. Solceller, gasdrift kommer naturligtvis. Men varför måste ett fartyg se ut som ett fartyg när själva resan ändå är målet? När kommer den första konstgjorda ön i rörelse? Den första undervattenskryssaren?
Men finns det inga hotbilder mot utvecklingen?
Jo, amerikanska Government Accountability Office är en sådan glädjedödare.
– Kryssningsfartyg med bortemot 8 500 människor ombord blir attraktiva terroristmål, påpekar man och vill skärpa säkerhetsbestämmelserna till de som USA har för flyget.
Jan Ohlsson
jan@travlereport.se
