Stockholms universitet har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen (juni-september) 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och dess spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan.

Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.

Fler artiklar om:

Tipsa oss om nyheter!

Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt plan av typen C-130J-30 Super Hercules på Kebnekaise. Fem personer miste livet, kvar på olycksplatsen finns fortfarande cirka 25 ton vrakdelar och flygbränsle. Hercules-planet var tankat med JET A-1 bränsle som är en fotogenblandning bestående av många olika sorters kolväten (mellan 8 och 16 kolatomer per molekyl), naftalen och polycykliska kolväten (PAH).

– Vi konstaterar att spridningen av det flygbränsle som i allt väsentligt finns kvar i källzonen högt upp på Kebnekaise, liksom det bränsle som finns infruset inuti glaciären, kommer att fortsätta, säger professor Gunhild Rosqvist, föreståndare vid Tarfala forskningsstation.

Smältvatten och sommarregn sprider föroreningen vidare
Den förorenade snön på haveriplatsen har nu under vintern blivit begravd av nya snölager (tillsammans med 25 ton vrakdelar) och kommer inte att exponeras förrän tidigast i slutet av nästa sommar, eller inte alls. Smältvatten från den nya vintersnön kommer under nästa smältsäsong sippra igenom det förorenade snölagret och tillsammans med sommarregn sprida föroreningen vidare in i glaciären.

– Vi konstaterar att föroreningens sammansättning har förändrats och att giftiga ämnen fortfarande finns kvar i omfattande mängd i Kebnekaise. Med tanke på det bristande uppröjningsarbetet 2012 samt de stora kostnaderna i samband med haveriutredningen hoppas vi att myndigheterna också tar ansvar för miljökonsekvenserna och bestämmer sig för att seriöst satsa på att övervaka Kebnekaises miljö, säger Gunhild Rosqvist.

Kemiska analyser av källområdets snö visar att de lättare komponenterna i flygbränslet (kolväten C8-16) har avdunstat medan de tyngre (C16-35), och mer giftiga komponenter, finns kvar. Resultaten visar också hur föroreningen spridits vertikalt i snönpacken, nedför sluttningen och ner i sprickor i glaciärisen i samband med snösmältning. Det förorenade vattnet har sedan återfrusit i snön och inne i glaciären, där det fortfarande finns kvar. Resultaten från 2012 visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.

”Bråttom att skapa övervakningsprogram för smältsäsongen 2013”
– Det är bråttom att skapa ett övervakningsprogram för smältsäsongen 2013. För att kunna bedöma hur allvarlig föroreningen kan bli nedströms glaciären måste vi kartlägga och mäta de processer som påverkar nedbrytning, utspädning och transport av föroreningen. Vi har därför till markägaren Statens Fastighetsverk* föreslagit att mot ersättning utföra regelbundna mätningar och provtagningar av snö vid haveriplatsen inom källzonen. Vi föreslår också att ett kontinuerligt vattenprovtagningsprogram utformas för jokken nedströms Rabots glaciär, säger Gunhild Rosqvist.

Föroreningskällan är belägen allra högst upp på Rabots glaciär nedanför kammen mellan Kebnekaises nord- och sydtopp mellan cirka 2000 och 1600 meter över havet. Det är den högst belägna delen av glaciären som med sin nordexponering för det mesta ligger i skugga. Vid olycksplatsen smälter det därför minst snö och is under sommaren. Samtidigt får glaciären vid området ofta det största snötillskottet på vintern, delvis i form av lavinsnö från kammen.

*Statens Fastighetsverk har (enligt regeringsbeslut S2012/4189/SFÖ) fått uppdraget att ’skyndsamt’ vidta avhjälpandeåtgärder på Kebnekaise.

SENASTE NYTT

SENASTE NUMRET

Annons

RESEREPORTAGE

Annons

KRÖNIKA

Annons


Jobbannonser

Ny på jobbet

Video

Facebook

Gå gärna in på Facebook och gilla Travel Report