Intervju med Kristina Alvendal, vd för Airport City Stockholm
Kristina Alvendal växer med uppgiften som samordnare över gränserna mellan stat, kommun och näringsliv. I över tre år har hon kämpat för att sätta Sveriges första flygplatsstad Airport City Stockholm på kartan. Och nu börjar det bli skarpt läge.
Fler artiklar om:
Tipsa oss om nyheter!
TEXT OCH PORTRÄTTFOTO: CHRISTIAN VON ESSEN
Det är tyst och tryckande svettigt inne på Kristina Alvendals kontor, trots att balkongdörrarna står på vid gavel. Den lummigt sommarvackra Villagatan nedanför är främst en småsömnig ambassadgata ett stenkast mellan hårt trafikerade Karlavägen och Valhallavägen. Men i nummer 13 sitter flera makthavare och planerar det flygplatsområde som sväller ut en dryg halvtimme härifrån.
Det var Per Taube, ägare till Gelba Fastigheter och Arlandastad Holding, som ringde Kristina Alvendal när hon efter valet 2010 hade avgått från sin tjänst som moderat stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm. Hon hade bland annat kämpat för att göra Stockholm till ”promenadstaden”, med överbryggande tillgänglighet för att underlätta mobiliteten från innerstad till förort. Ville hon nu bygga en flygplatsstad istället?
– Självklart ville jag det! Det var en klockren matchning, säger hon. Det var lite märkligt att börja som vd för ett bolag som knappt existerade, men samtidigt har det varit väldigt bra att få vara med och bygga upp allting från början.
Hon hänvisar till Airport City Stockholm som ett tämligen unikt projekt, eftersom bolaget ägs till en tredjedel av statliga Swedavia, Sigtuna kommun och Arlandastad Holding vardera.
– Att stat, kommun och det privata näringslivet jobbar tillsammans på det här sättet är väldigt ovanligt. Det är både utmanande och utvecklande.
Airport City Stockholm är ett miljardprojekt som alltså ska resultera i en genuin stadsmiljö kring Stockholm Arlanda Airport (som Arlanda heter på Swedavia-språk). Det är lätt att se framför sig ett traditionellt ovanifrånperspektiv, med kontorskomplex i stål och glas blandat med ekande tomma betongfundament och med bilen som utgångspunkt. Det är något av Kristina Alvendals mardröm, och hon tar vid flera tillfällen upp Kista som ett exempel på hur det inte ska bli.
– Som ICT-kluster och kunskapsnav är Kista fantastiskt, men det är inte särskilt kul byggt. De har inte ens trottoarer så att man kan ha uteserveringar – allt är inhyst i Kista Galleria.
Hon vänder sig starkt mot den traditionella föreställningen om företagsparker, med kontorshus och parkeringsplatser som bärande element. Platser som liknar spökstäder efter klockan 18 på kvällen.
– Vi har en ordentlig stadsbyggnadsstrategi, vi ska bygga en levande flygplatsstad med människan i centrum och en grogrund för kunskapsintensiva verksamheter. Då måste vi också utgå från vad folk faktiskt gillar att göra.
Några bostäder kommer inte att byggas på grund av de strikta bullergränserna, men det mesta som gör att vi trivs på och omkring arbetet ska finnas tillgängligt – gym, dagligvarubutiker, caféer, restauranger – faciliteter man inte vill riskera att behöva bygga in i efterhand.
– Redan i dag är det 17 000 personer som arbetar på själva flygplatsen, och de har tidigare inte ens haft någonstans där de kan ta en kaffe i solen. Var kan de handla sin middagsmat? Vår utmaning är att skapa liv och rörelse i området även efter kontorstid. Det ska vara grönska, parker, boulevarder och torg.
Enligt en PwC-rapport kan siffran anställda 2030 uppgå till hela 50 000 personer, och den generösa prognosen säger att ett skapat jobb i Airport City Stockholm i förlängningen kan bidra till att skapa fem andra jobb. En investerad krona ska ge fem tillbaka.
Att bygga kluster är komplext, de måste ofta ha en organisk grogrund. Förutom Postens nya logistikcenter med 700 anställda ska även ett Cargo City och en Logistic Park växa fram, med 150 000 respektive 100 000 kvadratmeter frakt- och logistikyta i nära anslutning till flygplatsen.
Men den fysiska hanteringen av gods och produkter är bara en del av blodomloppet. Kristina Alvendal drömmer om att den kunskapsintensiva sektorn ska ta desto större plats, och hjälten i den utvecklingen kan heta Ericsson. De bygger nu sin nya forskningsanläggning i närliggande Rosersberg, en sömnig pendeltågsstation som nu får allt mer livsluft tack vare ett av landets största logistikcentra. Förhoppningen är att de kan locka till sig andra bolag med samma behov.
– Vi tittar mycket på exempelvis Frankfurts flygplatsstad, där bolag som KPMG har sitt huvudkontor. Ett liknande upplägg vore perfekt på Arlanda, där de har gångavstånd till hela världen och snabbt kan samla sina konsulter för konferenser.
Relativt nya Clarion Hotel Arlanda har en viktig del i såväl logi- som konferensutbudet, och Arlanda börjar allt mer ses som en destination i sig självt. Flera nya hotell kommer att etableras här.
– Det måste bli en smältdegel, trots att det är en arbetsplats. Det kommer finnas god potential både för hotell och longstay-lösningar. Vi måste tänka levande från början, och kan inte stirra oss blinda på kontor och kvadratmetrar – de anställda måste verkligen kunna trivas här. Vi ser nu att folk slutar sina jobb i Kista för att de inte trivs i området.
Kristina Alvendal ser framför sig hur högskolor och universitet etablerar nya plattformar för internationella forskningssamarbeten i flygplatsstaden, samtidigt som charterfamiljerna från norra Sverige gärna kommer ner kvällen innan en tidig avresa för att äta gott, shoppa och bo på hotell.
– Eller om man landar mitt i natten, varför ska man till exempel inte kunna beställa en matkasse som kommer till bilen på långtidsparkeringen? Den typen av lösningar skapar mervärde.
Kommer vi att se fler flygbolag på plats?
– Det är det många som hoppas, och jag tror det finns stor potential för så kallade crew villages här i området. Swedavia har ju dessutom för avsikt att öka antalet passagerare årligen från 21 till 35 miljoner år 2040, så flygbolagen kommer få mer att göra. De vill dessutom bygga ut terminalerna för 13 miljarder kronor, men allt hänger på miljötillståndet som beslutas i höst.
Om Miljödomstolen förbjuder Arlanda att öka trafiken över Upplands Väsby på grund av bullerproblematiken kan det med andra ord slå oerhört hårt mot hela området som nav för tillväxt och tillgänglighet. Miljöpartiet har dessutom propagerat för att lägga ner Bromma flygplats och bygga bostäder istället.
Det finns ytterligare framtidssektorer på plats vid Arlanda. DriveLab är en testverksamhet på 32 hektar för fordonsutveckling som kommer att växa ytterligare, och man har nyligen påbörjat försök med elvägar som laddar elfordon – även tunga sådana – i farten mellan Arlanda och logistikcentret i Rosersberg.
Med forskning, miljöprofil och närheten till flyget borde det kunna vara en utmärkt plattform för att jobba fram förnybart flygbränsle?
– Det skulle det absolut kunna vara. Det blir ett brett framtidsnav för fordonsindustrin, och KTH och Energimyndigheten är redan med på olika sätt. Arlanda är en av de mest klimatsmarta flygplatserna i världen, men flyget måste jobba mycket hårdare. Alla vet att det inte heller är hållbart att åka tåg överallt.
Så frågan är: kommer Airport City Stockholm att bli av?
– Det kommer bli av. Det pågår här och nu och utvecklingen kommer att fortsätta. Stockholmsregionen växer så det knakar och efterfrågan på mark ökar.
Det måste vara bra att ha en bakgrund inom både politik och näringsliv när man ska medla mellan så olika ägare?
– Ja, för jag vet hur båda världarna fungerar. Det finns ett gap mellan dem, och den förståelsen är tyvärr generellt en bristvara. Att känna till verktygen är bra för att kunna få till den här typen av public/private partnership som det kallas.
Nu har du varit här i tre år. Vad är din egen tidsplan?
– Jag har ingen personlig plan, och det är väldigt spännande att få vara med och bygga Sveriges första flygplatsstad. Nu har vi jobbat med projektet i tre år, och går in i en ny fas nu som kan ta 15-20 år. En stad blir aldrig färdigbyggd, och mycket händer redan nu. Det gäller att behålla den där livsnerven. En stad som inte förändras blir till slut ett museum.
Exempel på andra flygplatsstäder
Frankfurt – ”De har valt en annan lösning, och har byggt hela staden inomhus. Den kallas The Square och har över 70 000 personer som jobbar där.”
Schiphol – ”Urmodern av flygplatsstäder, men de sneglar nog lite avundsjukt på oss nu. De kan inte ändra saker de har gjort fel.”
Manchester – ”De är i ungefär samma storlek och i samma fas som vi. Vi kör ett kunskapsutbyte med dem, och jag ska dit och prata på en konferens nu i juli.”
Profil Kristina Alvendal
Född: 1972
Från: Mälarhöjden utanför Stockholm
Bor: Norrmalm, mitt i city
Utbildning: Jurist från Stockholms universitet
Bakgrund: PR- och kommunikationskonsult på Kreab. Etableringschef på Lidl. Chef för samhällskontakter på läkemedelsbolaget GlaxoSmithKlein. Fritidspolitiker sedan början på 90-talet. Moderat stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholms
kommun 2008-2010. Vd för Airport City Stockholm AB sedan augusti 2011.
