Flygexperten Jan Ohlsson betecknar vd-jobbet på SAS som något av det mest otacksamma man kan ha i dagsläget, och tror att bolaget snart kan behöva ta in nya pengar.

SAS vd Rickard Gustafson, 56, meddelade på måndagskvällen att han går vidare i Wallenbergsfären och blir vd på SKF, efter tio år på SAS. Jan Ohlsson, flygexpert med bakgrund som bland annat chefredaktör på flera branschtidningar och SAS interntidning, ger den avgående vd:n ett gott betyg.

Fler artiklar om:

Tipsa oss om nyheter!

”Han har varit en bra SAS-chef och fått mycket uträtta med flera skickligt hanterade kriser, bra flygplansköp givet en uppåtgående flygkonjunktur och sänkta kostnader. SAS var i ett finansiellt gott skick före pandemin, men nu är bolaget i en mycket turbulent tid och man har inte något som helst svängrum i att välja fel chef – nu är det kris, med för stora och för många flygplan”, säger han och uppger att det finns flera mindre lyckade val i SAS vd-historik vid sidan av framgångsmän som den hårdföre rationaliseraren Curt Nicolin på 60-talet och den socialt virtuose Jan Carlzon på 80-talet.

”Vd-jobbet är ett av de mest otacksamma man kan ha: det ska slås i bromsar, spara, snabba på flygplansavveckling, ta stridsfrågor med SAS om lönesänkningar, bemanningsföretag och utlandsstationeringar”, säger Jan Ohlsson.

Han påminner om hur Rickard Gustafson i höstas sa att pengarna som togs in skulle räcka till 2022 om utvecklingen fortsatte uppåt, om än svagt.

”Men det gör den ju inte, den går ju snarare nedåt så frågan är när SAS behöver nytt kapital. En ny vd får räkna med att kassan kanske sinar redan i år. Priserna är fortfarande ganska låga, trots höjningar som påbörjats före jul, och i Norge pressar Wizz Air.”

Han fortsätter med sin dystra bild:

”Man får sannolikt ingen större lönsamhet i vare sig Sverige eller Norge, Europatrafiken ligger i stort sett nere på grund av pandemin och långdistanstrafiken lyfter inte i brist på affärsresenärer. Flera andra bolag har fått sänka personalens löner, något SAS ännu inte gjort i någon större utsträckning men lär ha på dagordningen. Problemen bara hopar sig.”

Jan Ohlsson är förvånad inte över att att Rickard Gustafson lämnar, utan att han suttit kvar såpass länge.

”Hade han lämnat före pandemin hade han lämnat på topp, men han kanske satt och väntade på ett nytt jobb. Efter tio år är man väl kanske lite trött på jobbet.”

Han känner inte till några interna vd-kandidater och säger att det finns exempel på både intern- och externrekryteringar historiskt.

”En delikat fråga är om det ska bli en svensk eller dansk vd. Egentligen är det dags för en dansk nu, och de ligger naturligtvis på för att försvara Köpenhamn. Nu med ett ökat statligt ägande är frågan hur mycket politikerna lägger sig i.”

Jan Ohlsson beskriver hur flyget är viktigare politiskt och industriellt för danskarna än för svenskarna: flygskammen är större i Sverige medan Kastrup är en viktig arbetsgivare.

”För Danmark är det oerhört nationellt viktigt att Köpenhamn får vara navet.”

SAS brukar visserligen ”turas om”: med en ordförande från Danmark är det oftast en svensk vd och vice versa. Nationalitetsfrågan är viktig:

”Med en dansk vd kommer det att tryckas på väldigt mycket för att rädda så mycket som möjligt av trafiken till Köpenhamn, vilket inte vore så bra för Sverige. Men SAS har fortfarande för stora flygplan, och tre nav är egentligen för mycket.”

Ett svenskt möjligt vd-namn som nämns i flygkretsar är lågprisbolaget Easyjets vd sedan 2017, svensken Johan Lundgren.

”Han är högt respekterad av alla i resebranschen, och har alla kvalifikationer samt sägs vara på kollisionskurs med ägaren (grekcyprioten Stelios Haji-Ioannou, Di:s anm), men frågan är om han vill ha jobbet”, säger Jan Ohlsson om det.

Rickard Gustafson kan betraktas som en viktig person för Wallenbergsfären, givet att han är styrelseledamot i stiftelsebolaget FAM och nu går till ett betydligt större fögderi mätt i andel av familjens portfölj: SAS är värt drygt 400 miljoner kronor mot SKF:s 15 miljarder kronor, och i SAS äger Wallenbergs bara drygt 3 procent efter att ha halverat  det i fjol, medan man är huvudägare i SKF.

”Intresset finns fortfarande, av prestigeskäl mer än något annat, men Wallenbergsfären verkar inte se detta som en lönsam framtidsinvestering såvitt jag kan se”, säger Jan Ohlsson.

Bör stater hålla sina gamla flag carriers under armarna?
”Nej, då blir de lätt till för sina anställda i stället för kunderna. Flygplan är egentligen bussar med vingar, och lågprisbolagen fungerar lika bra. Affärsresenärerna lär inte komma tillbaka nu när företagen under pandemin har lärt sig att de inte behöver lägga så mycket pengar på flyg.”

Källa:di.se

SENASTE NYTT

SENASTE NUMRET

Annons

RESEREPORTAGE

Annons

KRÖNIKA

Annons


Jobbannonser

Ny på jobbet

Video

Facebook

Gå gärna in på Facebook och gilla Travel Report