Det är snart 25 år sen Estonia förliste på Östersjön natten till den 28 september. Mycket av räddningshelikoptrarnas arbete har förändrats sedan sedan dess.

– Allting är mer anpassat för det vi gör i dag. Det gör vårt jobb ganska mycket enklare, säger Patrik Nilsson som är ytbärgare och var med på räddningshelikoptrarnas insats när Estonia gick under.

Räddningshelikoptrarna har blivit både snabbare och är bättre utrustade med bland annat sökljus och dubbla vinschar, något som inte fanns på helikoptrarna 1994.

Besättningen som bor på baserna ska inställa sig på kortare tid nu jämfört med då och flyginsatserna koordineras på ett annat sätt vilket gör arbetet säkrare och mer effektivt. Bättre samverkan och övningar med olika länder är också förändringar som kommit till efter Estonia.

I dag finns sju räddningshelikoptrar på fem olika baser i landet.
1994 var det Försvarsmakten som stod för verksamheten med räddningshelikoptrarna och då fanns det fler helikoptrar att tillgå.

Men det behöver inte betyda att vi är sämre rustade i dag, säger Mattias Hyllert, avdelningschef på Sjöfartsverket.

– De helikoptrarna som finns tillgängliga i dag är bättre och vassare på räddningsinsatser än de som man hade då. Samtidigt kan det givetvis vara en fördel att ha väldigt många enheter.

Passagerartrafiken till sjöss har också förändrats, kryssningsfärjorna tar i dag ombord ett större antal personer. Att evakuera med helikopter tar tid och därför krävs det att fartygen själva har goda möjligheter att klara sig vid en nödsituation.

– Vi kommer dit och vi kommer att göra vårt bästa på plats men ett stort kryssningsfartyg är en övermäktig uppgift, säger Mattias Hyllert, avdelningschef på Sjöfartsverket.

Kilde:sverigesradio.se