Så ska man kunna resa med tåg när höghastighetsjärnvägen står klar. Mångmiljardsatsningen ska avlasta dagens nät och skapa nya resmönster som ökar tillväxten.

Den svenska järnvägstrafiken har ökat kraftigt under lång tid. Många sträckor är så högt belastade att det är svårt med punktlighet och underhåll – och för regionaltrafik att få plats. För att säkra behovet av spårbundna resor och transporter måste kapaciteten öka.

Staten har valt att satsa på landets första höghastighetsjärnväg, som går under namnet En ny generation järnväg. Den ska gå mellan Stockholm och Göteborg respektive Stockholm och Malmö och vara fullt utbyggd 2035.

Ansvaret för att ta fram förslag till utbyggnadsstrategi och principer för finansiering vilar på den så kallade Sverigeförhandlingen. I uppdraget ingår även att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstadsregionerna; Stockholm, Göteborg och Skåne. Målet är att möjliggöra byggandet av 100 000 bostäder.

När allianspartierna 2014 slöt upp bakom höghastighetsjärnvägen skapades en stabil politisk majoritet för satsningen, men det innebär inte att debatten har tystnat.

Inte minst som kostnaden är beräknad till 230 miljarder kronor (i 2015 års prisnivå), plus minus 30 miljarder. För att spegla komplexiteten i frågan – till exempel utmaningar, prislapp och förväntade effekter – pratar Norconsult I Dag med tre personer med kopplingar till höghastighetsjärnvägen; Peter Uneklint (programchef på Trafikverket), Åsa Hansson (docent i nationalekonomi vid Lunds universitet) och Marcus Horning (stadsbyggnadsdirektör i Lund).