Det svenska flygresandet väntas nästan återhämta sig till nivåerna före pandemin fram till 2032. Men bakom den samlade återhämtningen döljer sig stora skillnader. Utrikesflyget väntas överstiga 2019 års nivåer med 14 procent, medan inrikesflyget bara når 65 procent, enligt Transportstyrelsens nya långtidsprognos.

Transportstyrelsens prognos för perioden 2026–2032 visar att antalet avresande passagerare från svenska flygplatser väntas öka från knappt 18,1 miljoner i år till drygt 22,1 miljoner år 2032.

Det kan jämföras med 22,4 miljoner avresande passagerare under 2019, det sista helåret före pandemin.

Utrikesflyget väntas nå 114 procent av 2019 års nivå

Utvecklingen innebär att utrikestrafiken väntas fortsätta växa medan inrikesflyget förblir betydligt mindre än före pandemin.

Skillnaden mellan de båda marknaderna väntas därmed öka under prognosperioden.

Minskad konkurrens kan pressa inrikesflyget

Transportstyrelsen pekar på den kraftigt minskade konkurrensen på den svenska inrikesmarknaden som en riskfaktor.

Enligt myndigheten har det största flygbolaget i dag en marknadsandel på över 80 procent.

En sådan koncentration kan innebära ett mindre flygutbud och högre biljettpriser, vilket i sin tur riskerar att dämpa efterfrågan på inrikesresor.

Bränslepriser och flygplansbrist skapar osäkerhet

Myndigheten betonar samtidigt att långtidsprognosen är förknippad med betydande osäkerhet.

– Det är omvärlden som knackar på dörren i form av priset på jetbränsle, leveransproblem av både flygplan och motorer, plus brist på flygtekniker och mekaniker. Sådana faktorer påverkar absolut hur väl prognosen stämmer in i slutänden, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen.

För flygbranschen pekar prognosen mot en fortsatt tudelad svensk marknad, där den internationella trafiken driver återhämtningen samtidigt som inrikesflyget står inför strukturella utmaningar.

Källa: Transportstyrelsen, långtidsprognos för svensk luftfart 2026–2032.