Saneringen av oljan som läckt ut från färjan Marco Polo kommer troligtvis att pågå i ett år och kosta 100 miljoner kronor.

”Den är tjock, kladdig och giftig”, säger en expert.

Men rederiet TT-Line behöver sannolikt inte betala mer än en bråkdel av kostnaden.

165 000 liter brännolja har läckt ut i havet utanför Blekinge från den skadade färjan Marco Polo. Omkring 30 000 liter har fortfarande inte hittats, uppger Kustbevakningen för TT på torsdagen.

Marinbiologen Jonas Henriksson, chef för oljejouren på IVL Svenska miljöinstitutet, säger att brännoljan som läckt ut från Marco Polo är en restprodukt från framställningen av bensin och diesel, och att den används inom sjöfarten på grund av sitt låga pris.

”Oljan som har läckt ut är den värsta tänkbara för miljön. Den är tjock, kladdig och giftig”, säger Henriksson. 

Han jämför utsläppet från Marco Polo med det omfattande oljeutsläppet som drabbade Tjörn i september 2011.

”Saneringen efter det utsläppet pågick i nästan två år och kostade ungefär 100 miljoner kronor. I det här fallet tror jag att kostnaden kommer att hamna på runt 100 miljoner kronor, kanske 150 miljoner kronor”, säger Henriksson.

Oljejouren har en rådgivande funktion till räddningstjänsten och kommunerna som ansvarar för saneringen av oljan från Marco Polo. Jonas Henriksson har varit på plats i Sölvesborg efter olyckan för att göra en bedömning av situationen.

”Vi har kommit fram till att saneringen kommer ta ungefär ett år, plus minus ett halvår. Fördelen, om det finns någon fördel med ett oljeutsläpp, är att det inträffade på hösten och att vi nu går in i vintern. Naturen blir då mindre känslig för påfrestningar och vi hinner jobba med utsläppet inför våren när djur och andra organismer reproducerar sig”, säger Henriksson.

TT-Line kommer förmodligen att behöva betala en vattenföroreningsavgift på omkring 100 000–500 000 kronor, enligt Henriksson. 

Kostnaden för saneringen hamnar på kommunerna, som fullt ut ersätts av staten som i sin tur kompenseras av rederiet TT-Lines försäkringsbolag. Rederiet kommer behöva betala en självrisk, som Henriksson bedömer som ”väldigt liten” i sammanhanget.

”Självrisken påverkas utifrån om det var ett tekniskt fel på fartyget, som det verkar ha varit, om det handlar om försummelse från befälhavaren eller någon annan som stod på bryggan när det hände, eller om det rör sig om ett brott”, säger han.

Om försäkringsbolaget inte kan betala hela summan finns en internationell fond som täcker upp för mellanskillnaden.

”Vi kommer inte att få några stora kostnader för samhället mer än att det sliter på det ordinarie arbetet”, säger Henriksson.

Source: TT-DI.SE