Swedavias färska helårsstatistik för 2025 visar på ökningar i flygtrafiken, både inrikes och utrikes jämfört med 2024. Dock ligger inrikesflyget fortsatt långt under nivåerna före pandemin, och den uppmätta tillväxten bygger till stor del på jämförelser med ett mycket svagt utgångsläge.

– Det är viktigt att vi tolkar statistiken rätt. Det är en mycket stor skillnad på att återhämta sig från en bottennivå och att vara tillbaka på en fungerande, samhällsbärande nivå. I dag är vi långt ifrån ett sådant läge, säger Fredrik Kämpfe, branschchef för Transportföretagen Flyg.

En analys av Swedavias egna siffror visar att inrikesresandet totalt sett fortfarande ligger långt under nivåerna före pandemin. Den statistiska tillväxt som nu redovisas kan i stor utsträckning förklaras av jämförelser med ett mycket svagt utgångsläge. Ett tydligt exempel är Arlanda, där inrikestrafiken vuxit procentuellt, men från en historiskt mycket låg nivå och dessutom i ljuset av att den reguljära trafiken på Bromma minskat avsevärt. Minskningen på Bromma bidrar också till att ökningar på andra flygplatser framstår som större än vad de ur ett systemperspektiv faktiskt är.

– Att säga att inrikesflyget ”går bra” på grund av en marginell år-till-år-ökning ger en förenklad och missvisande bild. Vi måste vara ärliga med var vi står, inte minst för att rätt politiska beslut ska kunna fattas, säger Fredrik Kämpfe.

Stor samhällsekonomisk betydelse

Flygets samhällsekonomiska betydelse bekräftas bland annat i rapporten En vingklippt nation? som Transportföretagen presenterade i december 2024, och som visar att det svenska flygets svaga utveckling har lett till upp emot 300 miljarder i uteblivna produktionsintäkter för Sverige.

 – Vi måste ställa oss några avgörande frågor: Hur mycket inrikes tillgänglighet med flyg behöver Sverige långsiktigt för att vara konkurrenskraftigt och sammanhållet? Hur kan vi skapa långsiktigt hållbara villkor för ett fungerande inrikesflygnät? Hur ska flyginfrastrukturen finansieras i ett läge där flyget är strukturellt mindre men fortsatt samhällskritiskt? Och hur genomför vi klimatomställningen utan att urholka tillgängligheten? Det är där fokus måste ligga nu, avslutar Fredrik Kämpfe.