Flygtrafiken i Norden flöt smidigare under 2025, särskilt för resenärer som passerade de största, internationella flygplatserna. Enligt intern data från AirAdvisor hanterade nav som Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors fler flyg än året innan, samtidigt som andelen förseningar minskade.
På dessa flygplatser var färre än 2,5 procent av flygen försenade med mer än en timme, och
långa förseningar på tre timmar eller mer var fortfarande ovanliga. Avbokningsnivåerna låg
under en procent trots hög trafik.
– Det här är starka siffror sett till europeisk standard, säger Anton Radchenko, flygexpert och
vd på AirAdvisor. De stora nordiska naven har stabiliserat sina operationer och ger nu
resenärer en ännu mer förutsägbar reseupplevelse än tidigare år.
Stockholm Arlanda har minst antal störningar bland de större flygplatserna i Skandinavien
och rankas som regionens mest punktliga nav, även om Helsingfors-Vanda fortfarande
uppvisar en något högre punktlighet sett till hela Norden. Arlandas punktlighet förbättrades
från 2,32 procent av flygen som var mer än en timme försenade under 2024 till 1,95 procent
under 2025, vilket ytterligare stärker flygplatsens rykte som ett av de mest pålitliga
alternativen för resenärer i Skandinavien.
Kastrup hanterade flest flygningar bland de nordiska länderna under 2025 och hade även
den största andelen förseningar bland de stora flygplatserna, med 2,5 % av flygen mer än en
timme försenade. Oslo Gardermoens förseningsnivå var 2,3 %.
Regionala flygplatser har större störningar
Situationen är mindre positiv på mindre och mer väderutsatta flygplatser, framför allt i norra
Finland, Sverige och Norge. Under 2025 noterades förseningar som var två till tre gånger
högre än på de stora flygplatserna. Mer än fem procent av flygen från Lappland var försenade med över en timme, medan Tromsø och Kiruna också hade högre förseningar än de stora navflygplatserna.
Datan visar att Lapplands flygplatser var de mest försening- och inställningsbenägna i hela
Norden. Det blev särskilt tydligt under julresorna, då tusentals resenärer blev strandsatta i
Rovaniemi efter en rad förseningar och inställda avgångar. Situationen förvärrades av att
flygplatsens kapacitet inte räckte till, vilket ledde till att passagerare tvingades köa utomhus i
kylan i väntan på besked om sina flyg.
– Mindre flygplatser har helt enkelt mindre spelrum i sin planering. När vädret slår till eller ett
plan eller besättning hamnar ur position blir det mycket svårare att hämta upp förseningar,
vilket direkt ökar risken för förseningar och inställda flyg, säger Radchenko.
Bland Sveriges regionala flygplatser upplevde Göteborg Landvetter, Malmö och Kiruna flest
förseningar, vilket speglar de utmaningar mindre flygplatser har med att hålla tiderna, särskilt
under vinterperioden och under högsäsong. Förseningsprocenten låg mellan 2,3 och 2,6
procent under 2025, vilket är en stor förbättring jämfört med 2024 då den varierade mellan
2,5 och 4 procent. Malmö har särskilt förbättrat sin punktlighet med hälften, trots att antalet
flygningar var dubbelt så högt under 2025.
Klyftan mellan stora och små flygplatser växer
En jämförelse över regionen visar en ökande skillnad mellan stora nav och mindre regionala
flygplatser. Stora flygplatser gynnas av skalfördelar, personalresurser och större
återhämtningskapacitet, medan mindre flygplatser är mer sårbara för störningar.
– Återhämtningen har inte varit jämn. De stora naven hämtade sig snabbare, medan de
mindre fortfarande ligger efter och är känsligare för problem, säger Radchenko.
Vintern fortsätter vara en utmaning
Vintern är fortsatt den största strukturella utmaningen för flygtrafiken i Norden. Flygplatser
som betjänar skidorter och arktiska destinationer hör år efter år till dem som påverkas mest
av förseningar och inställda avgångar, ett mönster som också var tydligt under 2025.
Enligt Finnair är det i första hand förhållandena på marken som begränsar flygtrafiken vid
extrem kyla. Inför starten måste flygplanets vingar vara helt fria från is, snö och rimfrost för
att skapa tillräcklig lyftkraft. Vid temperaturer under –34 grader fungerar inte
avisningsvätskan som används före start, eftersom den har en fast nedre temperaturgräns.
När detta inträffar kan flyg inte avgå, vilket bidrar till högre vinterförseningar, särskilt i
Lappland där temperaturen kan sjunka till –39 grader.
Vad det betyder för resenärer
För den som flyger i Norden är valet av flygplats allt annat än oviktigt. Resenärer som reser
via stora nav minskar risken för långa förseningar, medan resor till regionala eller
vinterdestinationer kräver extra tidsmarginaler och noggrann planering.
– Att välja flygplats kan vara lika viktigt som vilket flygbolag man flyger med. Flygtrafiken i
Norden har blivit mer punktlig än för några år sedan, men resor till regionala destinationer
kräver fortfarande extra planering, avslutar Radchenko.
För resenärer som trots allt drabbas av förseningar kan det också vara bra att känna till sina
rättigheter. Vid längre förseningar kan passagerare i många fall ha rätt till ekonomisk
ersättning enligt EU-regler.
Enligt Pressmeddelande.
