måndag 20 maj, 2024

Beslut om krispengar upprör flygbranschen: ”LFV har inte ansträngt sig”

Dela

Luftfartverket fick 900 miljoner i krispengar för att hålla igång flyget under pandemin. Men trots att flygbranschen riskerar höjda avgifter, kommer myndigheten inte använda de statliga pengarna.

”Krisen efter pandemikrisen för flyget är att vi får betala hela notan”, säger Fredrik Kämpfe på Transportföretagen.

Flygbranschen har drabbats hårt av pandemin och förseningar i massvaccineringen mot covid-19 gör att flygbolag går på knäna.

Nu ser svenska flygbranschen ut att stå inför nästa stora smäll som kan bromsa återhämtningen: avgiftshöjningar.

”Krisen efter pandemikrisen för flyget är att vi får betala hela notan. Det gör att priserna går upp och återhämtningen för samhället riskerar att ta längre tid”, säger Fredrik Kämpfe på branschorganisationen Transportföretagen.

Luftfartsverket, LFV, tillhandahåller flygtrafiktjänster för luftfarten. Det handlar om trafikledning, övervakning och navigation.

Myndigheten täcker merparten av sina kostnader med avgifter man får in av flygaktörer, men eftersom pandemin tvingade ner planen till marken ströps intäkterna för LFV.

För att se till att LFV ska kunna fortsätta leverera tjänster, klubbade riksdagen i juni förra året igenom ett tillskott på 900 miljoner kronor till myndigheten.

Men LFV kommer inte utnyttja pengarna.

Anledningen är att LFV säger sig hindrade av ett EU-beslut som togs i höstas och som innebär att LFV kommer få täckning för vad man kallar ”motiverade kostnader” under pandemin.

”När vi nu har fått ett beslut som innebär intäkter har vi inte längre ett intäktsbortfall, och det är ett villkor för att tillskottet ska få användas enligt riksdagsbeslutet”, säger Magnus Corell, överdirektör på LFV.

Det är EU som gemensamt tar beslut om flygavgifterna. Nivåerna bestäms bland annat av vilka kostnader de som tillhandahåller flygtrafiktjänster har. Om kostnaderna pressas ner, går avgifterna ner.

Enligt överdirektör Magnus Corell innebär EU-beslutet i höstas, om de så kallade ”motiverade kostnaderna”, att intäktsbortfallet tas ut genom avgifterna som flygbolag betalar från 2023 och framåt.

Det innebär risk för höjda avgifter och en svårare återhämtning för den blödande flygbranschen.

”Det kommer finnas en avgiftspost som täcker 2020 och 2021 vid sidan av övriga avgifter”, säger Magnus Corell.

Transportföretagen anser att LFV inte gjort tillräckligt för att pressa ner sina kostnader och att kostnaderna för pandemin nu helt övervältras på branschen.

Branschorganisationen menar också att det statliga tillskottet hade kunnat vara till hjälp för att få ner avgifterna för flygbolagen.

”LFV har inte lyft på varje sten, de har inte ansträngt sig. Konsekvensen av LFV:s underprestation är att vi måste göra fler kostnadsbesparingar för att kunna flyga. Ansvaret för att hålla luften öppen för samhällskritiskt flyg övervältras nu helt på branschen”, säger Fredrik Kämpfe.

Att LFV lämnar tillbaka de 900 miljoner kronorna till staten, mitt under brinnande kris i flygbranschen, har även väckt frågor i riksdagen.

På torsdag nästa vecka står LFV:s generaldirektör Ann Persson Grivas inför riksdagens trafikutskott för att förklara varför myndigheten lämnar tillbaka krispengarna.

Utskottet har också kallat upp infrastrukturminister Tomas Eneroth i april med anledning av LFV:s besked.

Källa:di.se

Dela

Relaterade inlägg

Det visar den officiella inkvarteringsstatistiken som presenterades i dagarna. Destinationen noterar 684 200 gästnätter under...
Förra veckan fick över tre miljoner svenskar sin skatteåterbäring. Enligt färska bokningssiffror från reseaktören TUI har de...
Ny statistik från SCB / Tillväxtverket visar att antalet gästnätter på Sveriges campingplatser uppgick till...
Flygbolaget SAS flög 2 miljoner passagerare i mars, en ökning med 5 procent jämfört med...

Populära inlägg

Vår webbplats använder cookies. Läs mer om vår användning av cookies: Integritetspolicy